VÅRENS TID

Nu är det synd om de döda,

som ej få sitta i vårens tid

och värma sig i solen

och stilla vaka med varandra

på ljus och ljuvlig blomsterlid.

Men kanske viskade de döda

då ord till vivan och violen,

som ingen levande förstår.

Och kanske skulle de, när solen går,

då med en glädje, djupare än vår

bland kvällens skuggor ännu vandra

i tankar på den hemlighet,

som bara graven vet.

Ur ”Nya dikter” 1915

Dikt vald av medlemmen

Gunilla Hammarland

Program

Heidenstamsällskapet genomför årligen ett utåtriktat program i samarbete med bl.a. Stiftelsen Övralid, bibliotek m.fl. kulturinstitutioner.